Det var ju jag som var köttstycke med kläder på i fredags när det bar av mot Metropol för att se på Broder Daniel. Någon hade fixat en taxibuss som det stod Högsby Taxi på och som avgassystemet hade pajat på. Elva pers eller nått sånt tjeckt tror jag att vi var och när jag hade 150km/h i början av dom där förvarnade kurvorna vid Ryningsnäs (finns knappast på karta) så tog Peilot på sig bältet. (There´s many who tried to prove that they faster, but they diden´t last, they died as they tried)

Det var väl allmänt gulligt väl på plast och Broder Daniel kickade. På hemvägen var det inte många som log när jag visade vad man kan hitta på med en taxibuss. Det var när jag skulle köra hem två tjejer till Ruda på natten som jag kom ikapp en bil som jag kunde svära på att det var den överreklamerade Lengyel som körde. Jag tänkte ge den stackarn en upplevelse som han skulle kunna berätta om för folk dagen efter: Det är inte klokt den kom en taxibuss och det snacket. Körde om skitfort med livet som insats och blinkade fjantigt med helljuset, försvann i hög fart slalomkörande mellan vägstreck, inte för att jag ville, men det hör ju till. Stannade utanför hans hus och inväntade med mitt hopprep inom räckhåll och planerade att stå och se ut som om jag kastade lasso mot honom.

Nu stod jag utanför det hus där han bor ibland och huset är så rött och sött så. Bilen kommer oroväckande fort och ser inte ut att stanna, och nu ser jag att det var ju aldrig Lengyel.

Mvh Får med kuk…