Den bittra sanningen
Det här borde egentligen heta Gitarrmässan, en myt? Del 2.
Just det, vi närmade oss Oskarshamn och hoppet steg som sagt. Direkt körde vi ut mot Mysingsö och tittade som små förväntansfulla barn ut genom bilrutan efter en Rocker som stod och rökte i nån dörröppning. Jag kan erkänna att jag körde in på alla små vägar som man direkt förstod att det inte kunde ligga på bara för att grundligt söka igenom stället.
Vi såg inte ett skit! Istället så åkte vi in mot city för att fråga någon kunnig. Jag gick in i Vinylaffären som jag besöker minst en gång i veckan och frågade om han hade hört talas om någon mässa? Han svarade lite full-i-skratt att han aldrig hört något om en sådan kille i Mysingsö.
Då åkte vi upp till Gitarraffären för att se om det satt någon gullig lapp på dörren? Jag fick sitta kvar i bilen som inte alltids går att starta igen efter avstängning. Tjäder och Henke gick ut för att kolla medans jag satt kvar med tindrade ögon. Jag hörde på tio meters håll trots motorbuller hur Tjäder med negativ röst kläckte ur sig: Det står inte ett skit.
Vi sa vad faan ska vi göra nu? Vi åkte ett varv och kollade om det stod några smällda bilar på Volvo, men det gjorde det inte. På den trygg-stämning-i-bilen-hemresan så skulle jag demonstrera hur bra min bil tog sig fram i snö och körde fast.
När vi kom hem så kom Joppe eller någon och berättade vilket tillfälle vi just missat att spela för vi inte var hemma
Mvh En som minns hur det senare berättades om mässan som det inte var så mycket folk på, men som var jävligt sevärd.
Last Updated ( Saturday, 04 April 2009 23:02 )



